Zlutet och framtiden för landslagsfotbollen
Samma oktoberdag som jag men 6 år tidigare föddes Sveriges genom tiderna bästa fotbollspelare. Tongivande i landslaget sedan början av 2000-talet. Jag tänker inte skriva sagan om Zlatan, den har redan utförligt och med den äran beskrivits i böcker och flera andra sammanhang tidigare. Men slutet är inte färdigformulerat, och vi ser nu hur maskineriet kring Zlatan ångar på för att krama det sista ur karriären. Både vad gäller jakten på reklampengar och prestationer på planen.
Det började redan under sensommaren 2014 när Zlatan själv i en intervju med ESPN konstaterade att fotbollskarriärens sista suck förmodligen kommer i och med att kontraktet med PSG går ut 2016. Dagens nyheter tolkar det med skräck; "Redan om två år kan Zlatan Ibrahimovic lägga fotbollsskorna på hyllan, varnar den svenske stjärnanfallaren.". Ligger varningen i att vi inte förstår vidden av Zlatans uttåg ur omklädningsrummet förrän båset är tomt?
Vi har inte rönt märkvärdiga fotbollsframgångar på 20 år. Det finns ingen chans att vinna någonting med bara en spelare på världsnivå, såvida vi inte råkar bli värdnation i något mästerskap framöver. Med den förutsättningen har det skrällt rejält genom historien. Men chansen är större att en skum oljediktatur får värdskapet än att vi ens blir tilltänkta eller för all del gör ett ansökanförsök.
Den stabila grund landslagsfotbollen haft med en och annan stjärna från de större ligorna och gamla VM-rävar kommer hickande hoppa en generation. Jonas Olsson ser mest vilsen ut i Albions försvar, allt oftare skadad eller bänkad. Kim Källström har inte varit riktigt het sen Lyon-tiden och Sebastian Larsson tretar på i sitt Sunderland med ett par fina frisparkar nu och då, mycket mer är det inte. Var Elmander håller till vet nog inte ens Elmander själv. Föredettingar som sliter i sitt anletes svett för drömmen som trots allt än så länge lever i unga talangers ögon. Så ser jag på deras roll i landslaget av idag. Zlatans roll som matchvinnare kommer inte ersättas på många långa år, men det är också som kapten och förebild han kommer att saknas.
Zlatans har länge varit en förebild, sin kaxiga stil till trots. Stilen som blivit hans varumärke. Vida ifrågasatt redan under Malmö FF-åren, men ju mer den talangfulle skåningen ägde på planen var det desto färre som ifrågasatte hans arrogans. Efter det klassiska dribbelmålet i första proffsklubben Ajax och titeln med densamma har det varit fri lejd med några få undantag. Han har under perioder varit ifrågasatt, men fotbollsverige tappade andan när beskedet kom att han skulle ta en paus från landslaget, men tillbaka kom han och vi andades ut igen. Nu, när den sista kurvan i karriärens bergochdalbana kommer runt hörnet är vi långt ifrån lika förlåtande mot den tidigare charmiga arrogansen. Vi ser hur vår oövervinnerliga hjälte även han har ett bäst före. En respektlöst kastad boll i en isländsk målvakts ansikte eller en hånfull gliring åt en reporter skrattar vi nog längre inte bort lika lätt. I kommentatorsfältet på youtubeklipp, twitter och forum är det allt tydligare två läger. De som hatar och de som tillsvidare fortfarande älskar.
Efter att Zlatan själv initierade att få göra reklam för Volvo vaknade plötsligt Dressman och sockervattnet Vitamin Well till och får honom osannolikt nog att fronta sina hopplösa varumärken. Det är nog även det en faktor till att toleransnivån sjunker, man ser sin stora idol sälja ut sig själv. Men också agerandet på planen. Röda kort, varningar och dispyter som lämnat besk eftersmak. Men än finns god tid att vända den trend som är påväg att ge det här negativa eftermälet, men då måste de tveksamma reklamkampanjerna upphöra och den ödmjuka person vi Svenskar vet att han är innerst inne kliva fram...
...och det verkar på gång. Idag läser jag om meningen med "tröjkuppen" mot Caen (han ådrog sig ett gult då han tog av sig tröjan och visade upp ett gäng nya tatueringar på kroppen). Expressen skriver: "De tillfälliga tatueringarna som är upp mot 90 till antalet ligger till grund för en produktion av den PR-video som presenteras i dag. Projektet går ut på att få bort hungersnöden i världen."
Än är det många timmar proffsfotboll kvar i benen hos rosengårdssonen som tog fotbollsvärlden med storm. Men när han summerar karriären nästa år så hoppas jag att de sista vägvalen och besluten lägger grunden för ett värdigt och rättvist avslut där han både i Sverige och internationellt kan tackas av som hjälte, och inte som arrogant föredetting i dressmankostym.
