B-MAN bloggar

Det är en vildsint smutskastning som pågår mot det forum där de inte sällan hämtar sina faktauppgifter i form av bland annat ögonvittnesskildringar. Det är även ett tydligt forum för yttrande- och tryckfrihet. Viktiga värden Aftonbladet tveklöst bör ställa sig bakom och försvara, inte angripa.

Flashback består i 14 forumdelar (15 om man räknar ”Flashback”). Forumdelarna har mellan 4-17 underforum. I vissa av dessa underforum finns hatet, ilskan, de omotiverade känsloargumenten och affekten klart representerad. Men den hetsjakt Aftonbladet nu bedriver är inte bara vinklad utan rent lögnaktig vill jag påstå. Jag ska ge exempel och berätta varför samt resonera kring varför jag tror Flashback blivit måltavla.

Aftonbladet gör inte gör skillnad på de olika forumdelarna. Allt är bara "Flashback". Vilket är att undanhålla en sanning. Man undrar vad det är för hat de ser flöda i Dator & IT, Fordon & Trafik, Hem, bostad & Familj, Livsstil, Mat, dryck & tobak, Resor, Sport & träning, Vetenskap & humaniora och Övrigt? Det finns rötägg där, men framförallt är det hjälpsamhet och engagemang som präglar 9 av 14 forumdelar. De övriga; Droger, kultur & media, politik, samhälle och sex innehåller delforum som i störst utsträckning präglas av hjälpsamhet och delning av kunskap. Men också mycket ”näthat” och rasism. Viktigt i en demokrati är möjligheten för folk att ventilera tankar som de stundtals känner inför samhällsutmaningar, sig själv eller offentliga personer. Tankar som kräver sin anonymitet. Hatet aftonbladet beskriver är heller inget samhällsproblem, eller ens ett problem på Flashback. Ofta får det inte flöda så fritt som beskrivet, utan möts av mothugg och vinklar som förhoppningsvis vidgar vyerna. I längden måste det vara bättre att människor får uttrycka sig i offentlighet än att de i lönndom gror sin ilska. Här får de utlopp för den, och i bästa fall en nyanserad bild av sin uppfattning i form av diskussion med meningsmotståndare. En av grunderna i yttrandefrihet är att även den mest inskränkta idioten ska få säga sitt.

Aftonbladet skriver idag om Jan Axelsson (ägare av Flashback). Han driver även en sexnovellsite och en resesite där användarna är de som bidrar med material. Inte helt olikt Facebook, 9gag, youtube, instagram eller bilddagboken. De skriver: ”Axelsson driver också en resesajt där med reseskildringar från olika håll i världen. Också här är det läsarna som utan att få ersättning står för en stor del av materialet.” Uppenbart om man läser hela artikeln är att de vill avhumanisera och svartmåla ägaren som girig snuskgubbe; ”Utöver sexannonser tjänar Flashback också pengar på allehanda sexhistorier som folk skickar in till redaktionen utan att få ersättning.”. Likt Instagramgrundarna Kevin Systrom och Mike Krieger skapar han egentligen bara gratis plattformar där det finns ett uppdämt behov. En skicklig entreprenör med andra ord.

De har jagat vittnen till näthatet. De ringer upp offentliga personer och citerar diverse grova personagrepp och hot. Vad ska de säga? Klart det är hemskt att höra pricksäkra tolkningar som beskriver ens mindre smickrande egenskaper eller yttre attribut. Men hatet står inte med blinkande text på hemsidans framsida, man får leta ett tag. Varför söka sig till det? Självspäkelse? Det är först när det hamnar i mailkorgen hos någon som det blir obehagligt på riktigt. Sen finns hot, och det är förkastligt vill jag understryka. Men den som hotar någon i ett underforum på flashback är inte den jag skulle vara rädd för.

Aftonbladet ber också ”vanlisar” höra av sig. Nu senast en gammal lyxfällandeltagare.

Såhär skrev hon tidigare på sin facebook:

”Sandra Lindström
1 h · 
Överväger nu att gå ut i media kring dessa fruktansvärda trakasserier, påhopp och anklagelser. 
Nu har det verkligen gått för långt.
Allt är sparat! Har även namn på personen/personerna och hittat deras IP- adresser, så hittas kommer ni.
Fått även tips på att jag ska kontakta Robert Aschberg och Trolljägarna vilket kanske inte hade varit helt fel? NU är jag faktiskt riktigt riktigt jävla förbannad.
Nu ska klämma åt er en gång för alla!!!!!!!!!!! WATCH ME!!!!!!!!”

Kvinnan tillverkar enkla armband som inte skiljer sig väsentligt från vad man kan se i pysselhörnan på fritids. Det är förvisso irrelevant. Desto mer relevant är dock det faktum att Aftonbladet inte bryr sig om att göra en ordentlig bakgrund- och faktakoll. De går på hennes linje med skygglappar på. 

Flashbackanvändaren som startat tråden om kvinnan är en besviken kund som fått ett tomt kuvert och sen ett oprofessionellt bemötande när hon påpekat detta. Jag tycker inte att uthängningar är bra. Den biten kan man definitivt diskutera, även när det handlar om en kvinna som självvalt hängt ut sig själv på bästa sändningstid som oförmögen att ta hand om sin egen ekonomi. Men det stör mig att Aftonbladet okommenterat låter henne komma till tals. Att de inte för en sekund ifrågasätter hennes historia. Bara i syfte att driva deras tes framåt. I tråden berättas om hur någon fått fel färg på armbanden och i SMS från kvinnan fått förklaringen att ”färgen du valt var slut så jag freestylade”. Även exempel på hur hon med tuschpenna fyllt i och gjort om bokstäver;

 

 

Ju längre man läser desto mer framstår hon som en mycket labil person och hennes armbandsaffärer som skumrask.

De skriver också om Marcus Jannes. En kille som för några år sedan tog livet av sig efter att först ha satt upp en webcam, startat en tråd på Flashback och sen direktsänt hängt sig i gardinstången med matolja på golvet och en telefonsladd runt halsen. De skriver att han hetsades till att begå självmord. Det är en sida av myntet. Vissa skrev "Gör det!" etc. Men vad Aftonbladet inte skriver om är det stora flertalet som la all energi och kraft den där kvällen på att uppmana honom till att fortsätta jordelivet och forska fram hans adress, ringa polisen och även syster om jag inte missminner mig. Något som höll på att rädda hans liv.

Vad som helt saknas i Aftonbladet granskning är nyansering vilket är direkt oseriöst. Sensationsjournalistik med en unken doft av dold agenda.

Hur kommer det sig då? De säger sig vilja skapa en diskussion om yttrandefrihetens gränser. Flashback saknar ansvarig utgivare och ingen är direkt ansvarig för det som skrivs. I juridisk mening är den som skriver ansvarig, men eftersom att alla är anonyma kan ingen åtalas. Nu väljer man att hänga ut några "näthatare" som man kommit åt via researchgruppens ibland olagliga metoder. Men eftersom att man inte visar båda sidor av myntet driver man automatiskt tesen om att anonymitet på internet bara är av ondo. 

Vi ska ha i minne att Flashback är en spridare av hat mot framförallt Aftonbladet. Tidningen är där känd som Aftonhoran. Dess journalistik och medarbetare ifrågasätts ständigt och uppmaningar till bojkott flödar friare där än någon annanstans. Dessutom får de inga sidvisningar av flashbackanvändare som ofta använder sidvisehämmande länkar som Unvisited. Allt medan Shibstedt som äger tidningen idag rapporterar 197 miljoner back för det fjärde kvartalet 2014. Att få tillfälle att angripa Sveriges största forum var nog inget svårt beslut att fatta med tanke på att det är den största antagonist tidningen har.  

Det här är illa. Aftonbladet piskar upp en omotiverat hatisk stämning hos folk som inte vet vad Flashback egentligen är och står för. Människor som kanske aldrig ens besökt forumet beskriver det som skrämmande baserat på lösryckta citat de får upptryckta i ansiktet av en reporter. Justitieministern Morgan Johansson är bedrövad och pratar om lagändringar.

Jag läser ofta i relationsforumet. Den värme och hjälpande hand som människor ger varandra i sorg, saknad och ensamhet är en av många otroligt vackra sidor av Flashback. Där samhället inte räcker till finns vanliga människor som utan att få en spänn hjälper sin medmänniska och bidrar med erfarenhet och medlidande. I den "stora tråden om ensamhet" ber var och varannan ensamma att kontakta dem för att ses på en öl. Runt jul- och nyårshelgen bjuds helt okända människor in hos varandra för att fira tillsammans. Jag får gåshud när jag tänker på det.

Vem skulle skriva om sin ensamhet om den samtidigt var tvungen att uppge sitt riktiga namn? ensamhet är en folksjukdom som de flesta lider av i tystnad och skam. Vem skulle skriva om sina perversioner, fetischer och extrema politiska åskådning om de var tvungna att kliva ur anonymiteten?

Emanuel Karlsten skriver det bra i GP: "Vad ska vi göra med tankarna vi inte vågar berätta för någon? Erfarenheterna vi skäms över? Vad ska vi göra med åsikterna vi knappt vet om vi tror på? De som ingen annan håller med om, men som vi ändå vill vädra".

Viktigast av allt är att Flashback inte är ondska och hat.

Om jag är i färd med att skruva upp en hylla finns det en tråd där en snickare berättar vilken plugg som gäller för min betongvägg. Har jag problem med hyresvärden finns juridikforumet där en nyexad jurist ger värdefulla tips & råd. En före detta polis svarar på dina frågor i Brottforumet. I fotografiforumet får någon hjälp med bakfokusering och i cykelforumet redogörs fördelarna med att ha cykel istället för bil. Hatet som Aftonbladet beskriver det finns inte i den utsträckning de vill göra gällande och de väljer att visa upp en förvrängd bild. Det är beklämmande och jag kan inte sluta tänka att det här är ett illa valt sätt att bekämpa hot och rasism på och i grunden egentligen handlar om någonting annat.